tisdag 25 augusti 2009

Med en djup ilning av glädje!!!

Och så kom det då...äntligen. Det sista beskedet i en rad av undersökningar.

Bästa...

Jag har glädjen att meddela att skiktröntgen utav bröstkorgen 090806 inte visade några tecken till cancer.
Ej heller finns det några tecken till skelettförändringar som kan förklara smärtan du erfarit.
Möjligen kan smärtorna bero på att det blivit något försämrad genomblödning i det tidigare strålade området.
Eftersom smärtorna lyckligvis inte orskas av cancer så återremiterar jag dig till din distriktsläkare som jag ber fortsättningsvis hjälpa dig med att lindra dina smärtor.

And life goes on......

I am Bea today..
I was Bea yesterday..
And in the future i´m going to be Bea...

Tack som fan....;)

måndag 6 juli 2009

I min trädgård växer det rosor...

Ont i bröstkorgen på vänster sida. Ingen långvarig smärta, bara ca 14 dagar nu. Så intensiv smärta igår. Kunde inte dra djupa andetag. Ville verkligen inte till läkaren men var tvungen att ringa akuten med ilskna tårar sprutande ur mina ögon.

För mig bestod ilskan i att jag kanske inte skulle kunna jobba på ett tag. Hade faktiskt inte en enda cancertanke i huvudet. Men, men...det planterade läkaren på några sekunder. Cancerfröet...

Remiss till skelettscint för att vara på den säkra sidan, som han sa.
Hålla i mobilen för uppringning av vårdcentralen. Prover...väntan..
Det kan vara något så enkelt som en muskelinflammation. Har ett städvik över sommaren på ett hotell. Hårt fysiskt arbete.

Ja köper det. Jag köper muskelinflammationen. Inte tänker jag ge näring åt det där illvilliga envisa fröet. Aldrig.

Som en ironisk uppmuntrande röst från det friska livet, eller hur man nu ska tolka det, ringde de från plastiken idag. Ett nytt bröst står på min väntelista. Inte cancer. Hur som helst så sa jag inget om allt det här till sköterskan.

Ja sa inget...eftersom min smärta kommer ifrån en simpel härlig och alldeles underbar muskelinflammation.

söndag 22 mars 2009

Jävla Cancer...att du inte kan ge dig

Ja idag öppnar jag bloggen igen. Inte för min skull. Inte för att jag har fått ett återfall.
Men för min syster.
Min Bc-syster Pysan...
Smärtar mig så mycket Pys...
Att läsa om att cancern åter har invaderat din kropp gör att skräcken tar tag i mig.
Borrar sig ner i min kropp och i min själ men djupa vassa klor.
Ge den jäveln Pys. Slå tillbaka och ge Herr cancer sitt livs match.
För det här ska du fixa vännen.
Du är starkare än honom....
Snälla....

I am Bea today!
I was Bea yesterday..
And in the future i´m going to be Bea!