lördag 29 september 2007

Det är faktiskt lite mycket nu!

Har varit hos min gynekolog och tagit cellprov. Jag har haft cellförändringar förrut. I somras var jag inne och gjorde vad dom förr kallade en skrapning.
Fick svaret igår.
Naturligtvis hade jag cellförändringar igen. Precis som jag kände på mej vad provet om min bröstcancer skulle bli, så kände jag på mej vad svaret på det här provet skulle bli.
Första gången jag hade cellförändringar blev jag smått hysterisk. Framför allt när jag skulle in på operationen. Det var stort för mej. Det är det inte längre. Det borde kanske vara det för det är ju trots allt ett sk förstadie till cancer, men jag orkar faktiskt inte. Det får bli som det blir.

Acceptera det du inte kan förändra
Mod att förändra det du kan
Och förstånd att inse skillnaden

Så är det.

Vad som händer nu, är att jag får äta antibiotika. Provsvaret kan nämligen påverkas om man har en infektion. Sedan får jag ta ett nytt prov

Så är det.


I am Bea today
I was Bea yesterday
And in the future i´m going to be Bea

4 kommentarer:

Anonym sa...

Älskade människa, vilken oerhörd styrka du uppvisar och vilken ödmjukhet att kunna se det som det är är stort. Hur klarar du av det?
Tänker på dig jättemycket, tycker det räcker med prövningar för dig nu.
Kram Carina

Jag Hellen sa...

Carina. Ja, om man säjer så, att jag hänger inte upp mej på småsaker längre. Du har precis gett mej ett uppslag till mitt nästa blogginlägg. Hur klarar jag av det? Jag ska fundera lite innan jag skriver.
Massor med kramar till dej!

Anonym sa...

alexandra;
bea,
Tårarna kom då jag läste "I am bea........
De orden bara kom. På "Pannechatten"..........
Jag känner ju inte dig.........
Varför sitter jag här och lipar?
Vad är det som gör att jag känner så med dig?
Vad var det som fick mig att berätta en liten del av mitt liv....
Jag vet inte bea.
Det enda jag vet är att jag skulle vilja ge dig en kram på riktigt nu.

Kram:
Tisa.

Jag Hellen sa...

Tisa. Ja du visst nog inte att dom raderna skulle betyda så mycket för mej, men det gör dom. Jag tror att när andra har det svårt så kan det leda till att man själv öppnar sej.
Vi kanske kan träffas någon gång. Då ska du får en stor varm kram!